Att leka tillsammans kan verka busenkelt. I leken kan barnet uppleva sig själv som en positiv del i en gemenskap, ha roligt, känna sig uppskattad, omtyckt och respekterad. Men inte helt obekant kan leken också innebära en del konflikter och missförstånd. Därför är det viktigt att vi förstår vad som händer i leken så att vi kan stödja barnen där det behövs.
Barnen övar i leken
Tar man en stund och ser på när barn leker tillsammans med andra, upptäcker man att det krävs en hel del sociala förmågor och beteenden för att något så roligt, och till synes enkelt, som lek ska kunna fungera; förhandling, problemlösning, samarbete, konfliktlösning, turtagning med mera. Och för det krävs i sin tur sådant som förmågan att sätta ord på känslor, kunna ta andras perspektiv och reglera känslor.
Allt detta, och mycket mer, är sådant som både behövs för att kunna delta i leken och sådant som barnet, genom leken, får möjlighet att öva på. Och just detta att barn behöver öva gör att det kan bli en del konflikter och missförstånd och att man som vuxen behöver gå in för att stödja och vägleda ibland.
Läs mer: → Små barn och empati
Barn leker olika i olika åldrar
De allra yngsta barnen leker till en början parallellt och interagerar inte så mycket med varandra. Så småningom börjar de kommunicera med varandra, exempelvis genom att kommentera varandras lek eller låna varandras leksaker. Barn i 4-5 års åldern börjar allt mer samarbeta. I den åldern kan man se att de leker och arbetar mot samma mål och har en slags sociodramatiska låtsaslek. I den typen av lek får barnen testa olika roller och spela ut känslor och olika sätt att vara på och bete sig.
Regler i leken
Ju äldre barnet blir desto viktigare och roligare blir regler i leken. Reglerna som sätts upp måste kunna följas av alla för att man ska kunna leka tillsammans på lika villkor. I det som kallas rollekar, som tjuv och polis, måste man exempelvis kunna förhandla om vem som ska ha vilken roll. När det bara finns en gunga men flera barn vill gunga samtidigt övar sig barnen i turtagning eftersom man måste kunna turas om och både hävda sin egen rätt men också kunna släppa fram andra. Och det är ju inte helt lätt alla gånger.
Alla barn behöver få leka
Barnet behöver få uppleva att det har möjlighet att vara med och leka, och att hen inte måste stå utanför leken mot sin vilja om barnet skulle vilja vara med. Att leka tillsammans, ha roligt och få känna sig som en positiv del i en gemenskap är viktigt men inte alltid busenkelt. Den där leken, mitt i vardagen, är alltså en central del i barnets sociala utveckling och fyller flera funktioner.
Närvarande vuxna i leken
Som vuxen måste man inte, och ska heller inte alltid, leka tillsammans med barnen. Men det är viktigt med närvarande vuxna som stödjer där det behövs. Det kan handla om att man som vuxen hjälper barnen att sätta ord på känslor, att synliggöra de olika barnens perspektiv eller att hjälpa dem turas om så att alla barnen upplever att de blir rättvist behandlade.
Med lite stöd och vägledning kan leken göra barndomen till en fantastisk tid och samtidigt ge värdefull kunskap om sig själv och relationer, som barnet bär med sig resten av livet.
Text: Paulina Gunnardo, Beteendevetare
Vill du lära dig mer?
→ ”Vad är social kompetens”
→ Blyga barn – bristande social kompetens?
→ Föreläsning om anknytningens betydelse för barnets utveckling
Ett svar till “Leka tillsammans – inte bara busenkelt”
[…] roligt. Hittills ligger två artiklar uppe och nästa vecka kommer barnbokstips som handlar om att leka tillsammans och om social kompetens hos barn. Det ser inte mycket ut för världen ännu men det är roligt att […]