Vardagspusslet. Vem vill inte bli mer effektiv, smartare, snabbare, bättre? Hinna mer. Orka mer. Eller? Vårt fokus handlar ofta om hur vi ska lyckas med den effektiva ekvationen, ala livspussel, men vi riskerar att gå miste om att fråga oss ”Varför”. Varför så effektiv?
Jag läste en artikel av psykologen Jonas Mosskin där han ifrågasätter vår kultur av gränslöshet, stress och produktivitet och de självhjälpsböcker som ska ”hjälpa” oss att bli ännu mer effektiva i den kultur som faktiskt riskerar att skada oss. Jonas berättar hur nästan alla han möter, både privat och proffesionellt, längtar efter mer utrymme för reflektion och hur den supereffektiva människan till slut blir tom på både tankar och känslor. Att man till slut riskerar att bara bli sina handlingar.
Efter att ha läst artikeln funderade jag på det här och på den kultur vi lever i som inte tar hänsyn till människan och hur vi människor riskerar att svepas med i ett osunt tempo, utan ifrågasättande, av bara farten för att det är så man förväntas leva.
Bli mer effektiv?
Men vem kan inte känna igen sig i viljan att bli mer effektiv när många upplever att det är svårt att få ihop livspusslet? Vem önskar inte att man var smartare, snabbare och bättre? Det kan vara frestande att hinna mer och orka mer. Och det är möjligt att de här självhjälpsböckerna och tipsen på hur vi blir effektiva fungerar. Vi kanske blir mer effektiva och hinner mer, men vad går vi i samma veva miste om? När vårt fokus handlar om hur vi ska lyckas med den effektiva ekvationen, ala livspussel, riskerar vi att gå miste om att fråga oss ”Varför”. Varför så effektiv?
Är det som Jonas säger, att vår strävan efter supereffektivitet utsätter oss för risken att vi tillslut bara blir våra handlingar? Att vi riskerar att bli tomma på känslor och tankar?
Vad säger ni?
→ Om du vill läsa Jonas artikel hittar du den här: Den supereffektivt människan blir till slut tom på tankar och känslor
→ Dela inlägget här:
11 svar till “Effektivare, snabbare, bättre – men tom på tankar och känslor?”
Superintressant! Jag använder väldigt sällan ordet effektivitet och då jobbar jag med planering, struktur och produktivitet. Detta just för att ordets mening har ändrats väldigt och gör folk stressade.
Hojta till om du skulle önska en intervju kring familj, planering och ”effektivitet”.
Precis. Planering, struktur och produktivitet behöver inte vara något dåligt. Planering is the shit 🙂 Men som Jonas skriver i sin artikel så måste vi fråga oss VARFÖR. Varför så effektiva. Och att man inte strävar efter att hinna mer för att man förväntas leva på ett visst sätt och kanske inte ens hinner med återhämtningen och till slut känner sig tom. Ens eget varför är något av det viktigaste som finns.
Intressant. Jag är en typisk sådan person som gärna vill mer, bättre hela tiden men till slut blir helt psykiskt utmattad av att hela tiden sträva efter att bli bättre.
Samma här. Något jag jobbar med ständigt. Har kommit en bra bit på vägen men måste hela tiden vara uppmärksam mot mig själv och det jag gör för att inte skynda framåt för snabbt.
[…] Paulina skriver om det här med effektivitet. Vart ska det sluta? Ska vi vara så effektiva så att vi hinner med mer eller för att få mer återhämtning? Jag hoppas för det sista… Annars är vi illa ute! […]
Jag känner att jag vill bli mindre effektiv och mer närvarande. Jag är nog en extremt effektiv och ”pigg” person i mig själv så jag försöker snarare bli lugnare.
Låter klokt! 🙂
Verkligen intessant! Ska läsa artikeln 🙂
🙂 Gör det! Värt att fundera kring <3
gud så intressant och rätt hög igenkänningsfaktor! =)
Visst är det intressant! Och så värt att påminna sig om! Visst är det kul att hinna mycket (tycker iaf jag som alltid vill framåt, framåt, framåt) men varför ska det gå så fort. Särskilt när det riskerar att skada oss.