Innehåll:
Barnens egna ord om kränkningar och diskriminering
Varför ska man prata med barn om rasism och orättvisor?
När och hur ska man prata med barn om rasism?
Barnets rättigheter enligt barnkonventionen
När barn inte blir respekterade

Barnens egna ord om kränkningar och diskriminering

Under 2019 gjorde Barnombudsmannen en attitydundersökning bland allmänheten och genomförde samtal med barn om deras syn på sig själva som rättighetsbärare. Undersökningen visar att vuxna gör skillnad på barn och att vissa barn anses mer skyddsvärda än andra.

Vad säger barnen? En majoritet av barnen var medvetna om att alla barn har lika värde. Samtidigt visar studien att det ser annorlunda ut i praktiken. Barnen beskrev nämligen hur de blivit kränkta och diskriminerade, bland annat pga sin hudfärg.

”Man känner sig liksom som att man inte tillhör Sverige, eller så här, man, alltså bara för att man inte ser svensk ut eller så. Min kusins vän blev nedslagen för att hon är mörkhyad. Det är jättemycket såna grejer, att om man är till exempel mörkhyad, du ska inte behöva gå runt och vara rädd för att någon ska typ attackera en eller göra något taskig” (Källa: Barnombudsmannens rapport ”Dom tror dom vet bättre”)

”Då ville den där läraren göra en samisk afton, där vi, alltså jag, ska springa runt i vår, vad säger man, folkdräkt eller vad fan det heter, som cirkusdjur, och typ bjuda på renkött för att dom ska sluta kalla oss lappjävlar” berättade ett av barnen.
(Källa: Barnombudsmannens rapport ”Dom tror dom vet bättre”)

Rasism och diskriminering får långtgående negativa konsekvenser för det enskilda barnet och för samhället i stort. Det leder till känslor av utanförskap och får negativa effekter för barnens fysiska och psykiska hälsa. Inte okej!

Varför ska man prata med barn om rasism och orättvisor?

Forskning visar att när vuxna pratar med barn om rasism visar barnen mer respekt och öppenhet mot människor med annan hudfärg, kultur osv, än de själva har. Barnen uppmärksammar och kan därmed också stå upp mot rasism och diskriminering bättre än om vuxna inte pratar om rasism.

Barn formas av vad de möter och vad de inte möter, vad vi vuxna pratar med dem om och vad vi inte pratar med dem om. Som vuxna är vi med och formar dem genom de val vi gör. Väljer vi att prata med barn om deras rättigheter, lika värde och om orättvisor får de med sig respekt för mänskliga rättigheter, en förmåga att upptäcka och stå upp mot orättvisor och en möjlighet att bättre förstå vad som händer i världen.

När ska man prata med barn om rasism?

Tidigt. Redan i 2-3 årsåldern börjar barn gruppera efter skillnader och likheter de ser. Grupperandet är en del av lärandet. I psykologin kallas dessa grupper för konstrukt och dessa har vi för att göra världen begriplig. Men grupperandet kan ske på helt felaktiga grunder om vuxna inte är närvarande och snappar upp när det sker. Jag tror vi alla känner igen pojk- och flickgrupper, pojk- och flickleksaker, vad man har på sig baserat på kön osv. Allt eftersom barnet lär sig och är med om nya saker fyller de i de här grupperingarna med information. Exempelvis pojke = en specifik färg, en specifik sorts leksak eller sport osv. Flicka = ett specifikt sätt att vara på, prata, göra osv. Detsamma gäller hudfärg, religion, klädstilar.. Det är inte så ofta en person med tuppkam syns på bank, och ögonbrynen höjs när en snäll, omsorgsgivande person i sjukvården har kroppen fylld med tatueringar trots att tatueringar inte säger någonting om människan som bär dem. Vi skapar oss tidigt bilder av vad vi kan förvänta oss av andra människor. På genomtänkta eller ogenomtänkta grunder.

Och här behöver barnen stöd. Är det verkligen så att ett intresse hänger ihop med vilket kön man har? Är det verkligen så att vad man väljer att göra eller hur man är beror på färgen på din hud? Ne, så är det naturligtvis inte. Och det behöver barn tidigt få prata om med en vuxen, så att de inte grupperar efter något som inte finns och fyller i grupperingarna med information som inte hör till saken.

Hur kan man prata med barn om rasism?

De allra yngsta barnen

Det går faktiskt att ”prata” med barn innan orden finns. Jag brukar säga att små barn bär med sig kunskap om deras värde och rättigheter inombords. När vuxna bemöter barnen med respekt bär barnen med sig en förväntan om hur de ska bli behandlade och en inre visshet om sitt värde. När barn ser hur vuxna bemöter och förhåller sig till andra, står upp för rättvis behandling – då lär sig barnen vad som gäller även för andra människor. Inom psykologin kallas det social inlärning eller modellinlärning. Vuxna är helt enkelt modeller för hur man ska vara mot sig själv och mot andra. Små barn lär sig alltså även utan ord.

Var närvarande i leken

Barnets rättigheter, lika värde, rättvisa, orättvisa, fördomar, normer och rasistiska uttryck syns i leken. Att vara närvarande i leken betyder inte att vi ska styra barnens lek. Som vuxen kan man vara närvarande genom att observera och vara uppmärksam på hur barnen pratar om sig själva och om andra, vem som får vilken roll, vilka uttryck som används, om det finns representation och mångfald i leken eller inte. Vuxna kan påverka leken genom att ge förslag på roller, skapa förutsättningar för mångfald genom representation (se tipsen nedan), snappa upp vilka uttryck barnen använder och samtala kring dem.

Var uppmärksam på språket

I det språk vi använder i vardagen kan vi uppmärksamma normer. Ett exempel på det är att vi länge talar om dam-fotboll och fotboll. Det säger något om att normen än att män spelar fotboll. I Sverige är det vanligare att vi inte sätter ord på ljushyade eller vita människors hy samtidigt som vi benämner mörkhyade personers hy med just ”mörk”. Det säger något om att normen är att vara vit. Hur vi pratar berättar mycket om vilka normer vi har.

Vuxna har inte alltid rätt

Oavsett vad det gäller är det viktigt att barn får förståelse för att vuxna per automatik inte alltid har rätt bara för att de är vuxna. De är inte alltid klokare och smartare än barn. Det finns vuxna som tror saker men har fel. Det finns vuxna som tar dåliga beslut och gör elaka saker och behandlar människor olika trots att vi ska behandlas lika.

När man sätter ord på det, att det finns vuxna som tror saker om andra på grund av färgen på deras hud – då hör man hur märkligt det låter. Men såhär är det ju. Det finns människor som tror saker om andra människor baserat på färgen på vår hud, var vi kommer från, vilket språk vi pratar, vilket kön vi har. Och tyvärr finns det människor som gör andra människor illa på grund av det. Så ska det inte vara.

Hjälp barnen att reflektera

Rasism kan komma till uttryck i allt från osynliggörande, misstänkliggörande och i ett ”vi-och-dom-tänk” till mer tydliga och synliga verbala trakasserier, hot och våld. Det kan handla om ojämlika förutsättningar och att vi har olika förväntningar på människor beroende av färgen på huden eller var vi eller våra föräldrar kommer från.

Människor ser olika ut, talar olika språk, tycker om olika saker. En del är lugna medan andra gillar när det går snabbt, en del gillar sådant de är vana vid medan andra vill upptäcka nytt och ge sig ut på äventyr. Visst är det fantastiskt att vi människor både är så lika och så olika på samma gång! Oavsett hur lika eller olika vi är ska vi respektera alla människor.

När barn grupperar, när barn hör vuxna säga saker och återger det i leken, när barn har frågor – hjälp dem att reflektera. Uppmuntra samtal, funderingar, nyfikenhet. Hjälp dem att förstå så att de blir kloka människor som respektera sig själva och respekterar andra.

Exempel: Om någon säger något elakt eller något som tyder på en idé om att exempelvis ett beteende hör till färgen på huden, säg inte bara ”Ne, vi säger inte så.” Förklara varför säger man inte säger så eller varför det inte är så. Det behöver barnen få veta.

Att tänka på med små barn: Tänk på att barn är ofiltrerade. De ställer nyfikna frågor, bland annat om hudfärg de ser inte är som deras egen. De menar inte nödvändigtvis något ont, men för barnet som får frågorna, som får händer som ska känna i håret eller på deras hud, kan det kännas jobbigt och signalera att de är annorlunda.

Äldre barn och tonåringar

Ju äldre barnet blir desto mer kan man sätta frågan och sig själva i ett större sammanhang och de börjar intressera sig för regler och rättvisa.

Barn i skolåldern börjar allt mer ta del av nyheter och information i sociala medier. Där krävs vuxennärvaro och samtal kring vad de läser och tar del av för information. Den ökade självständiga tillgången på information ger också många möjligheter till att samtala om rasism, mänskliga rättigheter och allas likas värde. Använd nyheter, film, musik och annat barnet och den unge tar del av.

Tillsammans med barnet kan man introducera politik och historia. Det ger dem en ökad förståelse för och förklaringar till vad de ser i världen och runt omkring sig i sin vardag så att de kan sätta frågan i ett större sammanhang.

Barn utvecklas i olika takt inom olika områden. Stäm därför av vad du tror att ditt barn är redo för och fånga upp när barnet har frågor eller funderingar som ni kan samtala kring.

Vanligt att känna sig osäker som vuxen

Många kan känna sig osäkra och obekväma med att prata om rasism. Kanske i synnerhet om man själv inte har erfarenhet av rasism och diskriminering. Bara för att man är vuxen har man inte alla svar och även det är viktigt att visa barn. Det är inte självklart att man vet vad man ska säga, hur man ska formulera sig, hur det faktiskt ser ut i samhället och hur man bemöter rasismen på ett bra sätt för barnen.

Trots att det kan upplevas som svårt är det viktigt att alla tar ansvar och gör något. Vi får börja där vi är. Lyssna och lära, ta del av andras erfarenheter och kunskap, ta till oss av tips på hur vi kan prata med barn. Huvudsaken är att vi inte är tysta. Vi måste framåt och det gör vi tillsammans!

Barnets rättigheter

Enligt barnkonventionen är barn både skyddsobjekt och rättssubjekt. År 2008 undersökte Barnombudsmannen om barn i årskurs 5 och 8 kände till barnkonventionen och vad den innebär. Undersökningen visade att bara vart femte barn visste vad barnkonventionen är. År 2018 ställde de samma frågor igen. Kunskapen hade då förbättrats, men bara vartannat barn känner till barnkonventionen. Rädda Barnen gjorde en liknande undersökning 2019 som visade att vart fjärde barn inte ens hade hört talas om barnkonventionen. Vi ändrar på det här, va?

”Dom (barnen) tänker nog inte ens på att de har rättigheter, så dom märker inte när de bryts heller”.

”Nyttja vår tid som spenderas i skolan, prata om det lite då och då i skolan. Jag tror det hjälper ganska mycket, alltså mer än vad man tror.”

”Bara berätta det mer, ’du har egna rättigheter”.

(Källa: Barnombudsmannens rapport ”Dom tror dom vet bättre”

När barn inte blir respekterade

När ett barn blir diskriminerad, orättvist behandlad, kränkt är det viktigt att lyssna på barnet. Barn är experter på sin egen situation. Ta barnets perspektiv och ta barnet på allvar.

Berätta att orättvis behandling inte är okej. Visa och förklara att det är vuxnas ansvar att se till att barnets rätt till lika värde och samma rättigheter tillgodoses. Det är aldrig okej att kränka, varken psykisk eller fysiskt.

Barnets rätt att känna till sina rättigheter, möjligheter att hävda sina rättigheter och få upprättelse om de kränks måste säkerställas. Det görs när vuxna berättar för barnet om rättigheterna och i praktiken visar och står upp för barnets rätt. Vi måste helt enkelt gå före.

FN:s barnrättskommitté påpekar att Sverige behöver göra mer för att förebygga diskriminering och för att skydda barn. Rätten till skydd mot diskriminering uttrycks i artikel 2 i barnkonventionen där det står att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras och det finns inga undantag.

I diskrimineringslagen förbjuds diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsombudsmannen arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter samt motverka diskriminering. Personer som upplever att de diskriminerats på någon av grunderna i diskrimineringslagen kan anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen.

Även skollagen är tydlig med detta. Kränkningar och diskriminering strider mot både förskolans och skolans värdegrund. Skolinspektionen är dem man vänder sig till om diskriminering skett i skolan eller förskolan.

Sist men inte minst.
Ingen föds ond. Varje litet steg tar människan i en riktning. Det är vuxnas ansvar att se till att de steg barnen tar i sin utveckling leder dem till jämlikhet och lika värde.

TIPS

Hjälp till att fylla på med tips!

Podd: Barnet Går – Asabea Britton intervjuas om hur det är att vara svart kvinna och förälder i Sverige idag och hennes tankar om att prata med sin son om rasism. Programledare: Nina Campioni. Expert: Beteendevetare Paulina Gunnardo. Här kan du lyssna på avsnittet!
Barnbutik: Elsa och Sam – En barnbutik online som vill underlätta ökad mångfald i barnens omgivning genom att fokusera på produkter där personer med mörk hy är representerade då dessa produkter är svåra att hitta idag.
Barnböcker: Olika förlag – ett förlag som arbetar med inkludering och representation.
Barnombudsmannens rapport ”Dom tror dom vet bättre”. Finns att ladda ner här.