Vissa dagar är man bara så trött att man räknar ner timmarna tills det är dags för barnen att lägga sig för man längtar efter den där stunden av lugn och ro. Men så minuter efter att den där lilla kroppen har somnat in och andetagen blivit sådär tunga och regelbundna spränger en saknad inom en. En längtan efter att lyfta upp den varma lilla kroppen ur sängen och bara hålla den nära. Som ett förlåt för de gånger man önskat att dagen skulle ta slut och efter en stund att få vara ifred.

Men man låter bli och sätter sig istället ensam i soffan med mobilen och bläddrar igenom alla hundratals bilder man tagit. Och så tittar man på dem än en gång, om och om igen. Att vara mamma – så otroligt många olika känslor det innebär. ❤