Var lyhörd och observant!

När något otäckt händer nås även barn av den informationen. De behöver då få hjälp av vuxna för att få svar på frågor och hantera de känslor som kan uppkomma. Utgå ifrån att barn känner till det som har hänt, men utgå inte från att barnet är oroligt för sin egen del. De flesta barn visar på något sätt om de är oroliga. Ta reda på hur mycket barnet tänker på det som hänt, vad barnet vet om händelsen och vilka tankar och frågor barnet har.

Ställ konkreta frågor

Vad har du hört? Vad vet du? Vad undrar du?

Uppmuntra och underlätta för barnet att ställa sina frågor

Visa att du kan prata om sådant som känns svårt, även om du inte har svar på alla frågor.

Informera

Barnet behöver få svar på sina frågor, känna en större kontroll och bli lugnad. Ge barnet den information barnet är hjälpt av. Även svåra och skrämmande fakta kan vara viktiga att få prata om. Svara ärligt på frågorna men berätta inte mer än barnet är hjälpt av att få veta, undvik till exempel att gå in på detaljer.

Överför inte din egen oro

Det är viktigt att du inte lägger din egen oro på barnet eller utgår ifrån att barnet uppfattar saker på samma sätt som du. Det som väcker oro hos en vuxen behöver nödvändigtvis inte beröra ett barn på samma sätt.
Var uppriktig!

Lugna och inge hopp

Berätta att händelsen som denna är mycket ovanlig, att det finns människor som gör allt vad de kan för ta reda på hur detta kunde hända och som tar hand om de som är drabbade.

Tänk på

• Att alla barn är olika och reagerar olika och behöver bli bemötta på olika sätt.
• Att barnet hör hur diskussioner pågår över middagsbordet och på nyhetssändningar och drar egna slutsatser av dem.
• Att även vuxna kan behöva hjälp.
• Prata gärna med någon i din omgivning för stöd och råd.

Läs också: Så kan du prata med ditt barn om sorg

Text: Paulina Gunnardo, Beteendevetare