– Mamma, varför har du sånt där på ögonen?
– Ja..eh.. jag tycker det är fint.. 

Så långt så är det ju sant. Jag tycker det är fint med smink. Men tycker jag att det är fint eller rättare sagt att jag är fin – även utan det där sminket? Varför sminkar jag mig egentligen? Och vad svarar jag min dotter? Hon som kanske börjar se på och granska sin egen kropp och sitt eget ansikte. Hon som kanske och troligtvis själv börjar sminka sig en dag.

Det kan naturligtvis vara kul med smink och man måste ju inte vara missnöjd med sig själv osminkad bara för att man sminkar sig. Men jag som är beteendevetare ser på det här utifrån perspektivet att smink, mode och annat många gånger är ett socialt beteende.

Vad säger forskningen?

Dom allra flesta av oss bryr oss om vad andra tycker och tänker om oss. Det leder till att vi i olika utsträckning försöker kontrollera vad andra ska få för intryck av oss. Det gör vi genom att tänka på hur vi beter oss, vad vi säger, hur vi uttrycker oss och, ja.. hur vi ser ut! Du beter dig säkert olika beroende på om du är på jobbet, väntar på bussen tillsammans med folk du inte känner eller om du kommer hem och sparkar av dig skorna efter en lång dag och helst bara vill slänga dig på soffan.

Hur pass motiverade vi är att kontrollera intrycken andra får av oss varierar från en situation till en annan. Ibland bryr vi oss mer, ibland mindre.

Socialpsykologisk forskning visar att när vi upplever att vi har ”ögonen på oss” och om det av någon anledning känns extra viktigt för oss att andra ska tycka om oss, då ökar vår motivation att kontrollera de där intrycken andra får av oss. Vi blir då ännu mer noggranna med att tänka på hur vi beter oss, hur vi uttrycker oss och ja, hur vi ser ut.

Alla vill bli omtyckta

Alla vill bli omtyckta, uppskattade och accepterade, det är ett grundläggande behov vi har. Och man kan se det lite som att vi kliver upp på en scen när vi möter människor, där vi blir sedda men också granskade och bedömda. Tyvärr kan det vara så att motivationen att kontrollera andras intryck av oss beror på att vi känner oss otillräckliga, att vi är rädda för att andra ska upptäcka brister vi anser oss ha och att vi inte skulle bli uppmärksammade eller omtyckta precis så som vi är. Ett sätt att ordna detta är förstås att använda sig av smink. Sad but true.

Varför använder jag smink?

Jag använder smink för att se fräschare och piggare ut. Sanningen är den att jag inte gillar att gå osminkad. Även om jag bara använder lite mascara så har det länge skapat olustkänslor i mig att gå osminkad. Jag har funderat på det och det handlar helt enkelt om att jag vill kontrollera intrycken andra ska få av mig, även om det så bara handlar om att jag ser lite lite mer vaken ut. Det är först nu efter 30 jag börjar bli mer ok med att vara utan det där sminket. Kan tyckas märkligt, men så är det.

Smink är ju något var och varannan använder idag och det finns förstås olika sätt att förhålla sig till smink. Det kan vara roligt att experimentera, att få skapa en look eller något annat. Smink är fel, det är inte det jag vill säga med det här inlägget. Men det finns en poäng med att fundera över varför och hur vi använder smink, när och hur vi försöker kontrollera intrycken andra ska få av oss och framförallt, vad vi tänker om oss själva.

Hur är det för dig? Varför använder du smink? Känner du dig bekväm utan smink? Varför/Varför inte? Och vad säger du om ett barn frågar?