För några veckor sedan hade vi fotografen Minna Ridderstolpe hos oss. Hon följde och dokumenterade vårt vardagsliv i 3 timmar. Hon är ingen vanlig familjefotograf utan en dokumentär familjefotograf. Det innebär att hon fotar verkligheten, vår vardag, precis som den är. Bjuder man hem henne innebär det att hon hänger med på det man gör, rakt upp och ner, utan krusiduller eller påklistrade nu-fotas-vi-leenden. Man kan vara precis som man är och hemmet kan vara precis som det brukar vara. Den där vanliga vardagen med småbarn, ni vet.

Minna fångar vardagen så att man kan minnas den som den var. Men det häftiga med hennes bilder är att hon lyckas fånga det stora i det lilla och enkla. Så att man kan titta tillbaka och minnas hur det var men också redan nu se det där fantastiska som man kanske missar att se när man är mitt upp i det.

I vardagen som småbarnsförälder hinner mycket hända på tre timmar! Vi åt jordens senaste frukost eftersom vi denna morgon hade slagit rekord i sömn så att det faktiskt var värt att kallas sovmorgon (ala småbarnsfamilj naturligtvis). När Minna kom hit satt vi alltså vid frukostbordet. Sen åkte vi och handlade det obligatoriska lördagsgodiset. Det var klädbyten (och en del kläddiskussioner om jag inte minns fel). Det hoppades i sängar. Det showades. Och vår kära hund ville gärna backa in och sitta nära, nära Minna.

Ni bara måste kolla in hennes bilder! Dom är fantastiska! Och jag längtar efter att få se hur de bilder hon tog på oss blev!